Mörkrets alla färger.

3 Okt

Peter Robinson levererar ytterligare en inblick i Yorkshire-kommisarien Alan Banks liv och gärning med kriminalromanen Mörkrets alla färger. I likhet med recensionen nedan av Hellbergs Den vita döden är det en bok som håller en fast i ett stegrande spänningsgrepp ända fram till det något avflackande slutet.

Nu ska man – om man har denna bok oläst – inte låta sig avskräckas av min anmärkning om ett i mitt tycke något flackt slut. Det är en habil bok, väl värd investeringen i tid att ögna sig igenom de ca 400 sidorna om man som jag gillar brittiska deckare.

En man hittas hängd i ett träd och snart återfinns dennes älskare ihjälslagen i sitt hus. Den sistnämnde har ett förflutet inom MI6. Är detta ett passionsmord följt av ett ångerfullt självmord? Polisledningen vill gärna få det hela att stanna därvidlag. Men Alan Banks anar en hund begraven och forskar vidare. Handlar det bara om svartsjuka? Varför är då MI6 så angelägna om att obstruera den fortsatta utredningen..?

En enligt mitt förmenande välskriven och stegrande kriminalroman, dock med en aning trubbigt slut, som jag ändå vill ge betyget 4 av 6.

/Jocke

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: